NPF-MAMMAN , VARFÖR I HELA FRIDEN SKA MAN HA MÖSSA PÅ VINTERN?

Mamman tar hem ännu en mössa från affären. Förhoppningsfullt öppnar hon kassen och sträcker fram den nya mössan. Den är mjuk och mamman har till och med lyckats hitta precis rätt blågröna färg. 

Kanske, kanske...Nej! Såklart inte! Denna har fel material. Ett material som gör att barnet ryser i hela kroppen. Den förra var tydligen sådär dödligt varm. “Ska du kväva mitt huvud, jag sprängs nu!”, förstärkt av att barnet faller ihop dramatiskt på golvet. Allt medan mamman skyndar sig att lägga undan vapnet i Lindexkassen.

Mamman sparar alla kvitton givetvis men börjar känna det är pinsamt att springa fram och tillbaka med mössor i butikerna i stan. I hallen står påsar med de mössor som ska tillbaka. Hon utökar sökandet med nätet. Att barnet själv ska följa med och prova i någon affär på detta jordklot är otänkbart i nuläget. Inte sedan barnet lade sig raklång i affären och vrålade. Det var den gången som mamman försökte få barnet att prova en jacka.

“Du dödar mig, aj dragkedjan skär sönder mig. Mamma! Döda mig inte!”

Det var en mycket svettig och mycket röd mamma som gick ut ur affären med barnet. Hon mutade med både godis och läsk från butiken intill, en ren överlevnadsinstinkt.

Nästa gång barnet får följa med och shoppa är när mamman själv blivit för gammal för att gå själv, då ska banne mig barnet få skjutsa runt på sin gamla mamma. Oj så tanten ska köra med sitt barn då. Mamman ler när hon tänker sig själv som gammal. Ojojoj så många mössor barnet kommer få köpa då som hon ska slänga iväg.

Mössorna är fel, fel, fel!

Mamman skäms lite när de går över parkeringen mot skolan. Alla andra har tjocka jackor och vinterskor. Det är väl det normala nu när det är över 10 minus. Barnet fryser aldrig uppenbarligen. Barnet har t-shirt och Foppa skor. Mamman är fullkomligt överlycklig över att hon åtminstone fått på barnet långbyxor. Det kunde definitivt vara värre! 

.

.

Det har blivit sommar. Absolut varmaste dagen på länge. Plötsligt kommer barnet gående med den där allra mest obekväma mössan, den som nästan sprängde barnets hjärna då i vintras. Mössan som mamman la i en kasse allra längst inne i garderoben. Den där dagen hon bestämt sanerade hemmet från allt vad mössor heter.Barnet strålar sådär lyckligt triumferande. Svetten dryper kring barnet.Mamman orkar inte bråka. Det är ändå snart vinter igen och segern är redan vunnen. Mamman ler nöjt där hon ser barnet hängandes upp och ner i hängmattan med badbyxor, täckjacka och den där mössan. En seger som sagt.